torsdag 26 augusti 2010

Var glad att du kan kissa!

(foto av mig)

Aj Aj Aj min Ida (när hon var tre år, idag 21 år) hade jämt Jämt JÄMT ONT!

Vi sprang till BVC, Vårdcentralen och Akuten!

- Nej då hon har bara ätit något olämpligt! Små barn kräks ofta… VARJE DAG!! OK!! Drog vi henne i vagnen skrek hon till vid varje gupp… När hon åkte bil SKREK HON… men när vi tog bort bilbältet blev hon glad!? Tillslut hade hon så ont så hon låg och snurrade runt av smärtor på golvet! Vi hade varit på akuten 14 dagar innan och de sa att hon bara hade ätit något olämpligt. Jag KÄNDE MIG SOM "MAMMAN MED SPIKEN I ÖRAT"!! Du vet för att få egen uppmärksamhet trycker mamman in en spik i sitt barns öra för att få omvårdnad…borr brrrr! Uschja!


****

NU ÅKER VI TILL AKUTEN IGEN!

Låååång smal barnläkare med stor näsa lockig krans runt hjässan tar emot oss… typ någon från familjen Adams! …hon måste ta av sig tröjan om jag ska kunna undersöka henne… NEEEEJ Ida VILL INTE!! GÖR ONT! Min hjärna jobbar… snälla undersök henne utanpå tröjan eller dra upp den försiktigt hon är tre år och har ONT! FUNKAR INTE MED Doktor från Familjen Adams! Genomsvettig trött ledsen orkar Inte mer!


Kommer en ny doktor… STOR som en BrumBjörn… mörk kalufs! Han säger: - Nej men titta vilken fin tröja! Musse Pigg på den… får jag se? Går hur bra som helst! Klämmer och känner! Känner mandarinen i magen som jag pratade om… oh så skönt! Ida får åka på ultraljud! Det blir tyst, de säger inget… hmmm… undrar vad det är! Kommer ner till salen… skönt nu ska de laga Ida inuti… hon ska inte behöva ha så ont… jag är INTE Tokig! Systern kom in smetade på Embla… Embla vad är det… jo om 45 min är huden bedövad… kanyl i armen AJ! Så nu Upp till röntgen… Ida ska få en nefrostomi… en nefro vadå?? Jo en slang in till njuren genom ryggen så hon kissar i en påse! VA? NEJ? USCH? FY VAD OTÄCKT!? Rädd tårgråt…


De försvinner in med vårat lilla Ängsull… Gråter Tårar…

Morgonronden dagen efter kommer det en hel drös med doktorer in… mängder med vita rockar och snälla sjuksyster! Första morgonronden…! En stilig läkare frågar om Ida har haft ont??? OM HON Har Haft Ont… OM HON HAR HAFT ONT!!??? JA, HON HAR HAFT ONT!!! Vi har sprungit här på akuten flera gånger! -Ja det här är inte så vanligt, svarade han.


Nu har inte Ida ont… byter kisspåse… flera gånger om dagen… fullt med kiss! Hemma på sjukhuset… och sjukhuset igen o igen o igen! Provtagningar och tittande på TV, video, läste böcker och var på lekterapin… Stor operation i tre fyra timmar… lång väntan! Urinledaren var som ett garnnystan… helt stopp! En missbildning!


Träffar den stilige Doktorn (blev fascinerad av honom) men han berättar lite nedstämd att det inte riktigt vill sig… de måste operera om Ida i Linköping!

Efter flera månaders vistelse in o ut på lasarettet… hamnar vi till slut i Linköping! Stor operation igen på fyra fem timmar… Ligger på urologen bland alla farbröder… efter sex månaders sjukhusvistelse och tio uppvak på intensiven blev Ida BRA!!!


IDA KAN KISSA!!! Tänk att man kan bli så lycklig av ett ens barn kan kissa… det är inte många föräldrar som tänker på det! Man tar allt för givet!


****


Sommaren 2006 ser jag Idas doktor på Ulf Lundells sommarturné... han står ensam, jag går fram och säger hej! Frågar om han kom ihåg en liten Ida för 14 år sedan. Ja, det minns han. Hennes fall var lite speciellt. Vi pratar lite om den tiden. Sen frågar jag (lite lätt berusad var jag under min tunna sommarklänning) om jag inte kan få ta kort på honom. han börjar att skratta och säger "javisst"!


14 dagar senare ringer min bror som också är doktor att Idas gamla doktor vill ha kontakt med mig! Han har skickat min bror ett sms! Hmmm jag funderar lite, och tänker, vad kul! Vi börjar att mejla och sms:a! Sen telefonsamtal och små söta fikadejter. Det var så spännande, kände mig som en tonåring! Vår första riktiga dejt hade vi på Kulturnatten 2006. Så detta evenemang har blivit speciellt för oss. Julen 2006 och nyårsafton 2006 tillbringade vi tillsammans. Så officiellt brukar vi räkna 2006/2007 som vår årsdag!


Mitt i allt av Idas onda tid kom det något gott! Jag hade nog aldrig träffat Lasse annars. Jag hade inte gått fram till honom den där varma sommarkvällen... och vi båda var ensamma och ratade just då! Jag tror inte på tillfälligheter! Jag tror att det finns någon mening med allt! Ja, det gör jag...


Kram till alla... Anna


3 kommentarer:

Sahra sa...

Åh vilken solskenshistoria. Jag har undrat många gånger hur ni träffades. Den stiliga doktorn och du. Oerhört romantiskt. Kram/S

Channal sa...

Visst är det! En riktig solskenshistoria! Just nu ligger han här bredvid mig o sover o smådreglar! Jag är så kär så... han är så mysig o stilig! KRAM Anna

Miss Marie sa...

Vilken härlig historia! Underbart att läsa. Jag tror verkligen att allt ont för något gott med sig, det kanske bara dröjer lite innan man ser det goda!